Utterance view

PKZ_196X_SU0215

Recording date1964
Speaker age70
Speaker sexf
Text genrepersonal narrative
Extended corpusno



showing 1 - 100 of 195 • next


[1]
"Tăn (taldʼen) (ka-) kajaʔ ibiel dăk, edəbiel?"
"Yesterday, when you took butter, did you weigh [it]?"
"Tăn (taldʼen) (ka-) kajaʔ ibiel dăk, edəbiel?"
[2]
(Edəmiel-) Edəbiem.
I weighed [it].
(Edəmiel-) Edəbiem.
[3]
A kumən?
How much [it was]?
A kumən?
[4]
Sumna gram.
Five [hundred] grams.
Sumna gram.
[5]
Aktʼa deʔpiel?
Did you bring the money?
Aktʼa deʔpiel?
[6]
"Deʔpiem.
"I brought [it].
"Deʔpiem.
[7]
Šide šăl Šide šălkovej
Two roubles."
(Šide šăl-) Šide šălkovej".
[8]
Dʼăbaktərlaʔbəbaʔ i kaknarlaʔbəbaʔ.
We are speaking and laughing.
Dʼăbaktərlaʔbəbaʔ i kaknarlaʔbəbaʔ.
[9]
I (arla-) ara bĭtleʔbəbeʔ.
And we are drinking vodka.
I (arla-) ara bĭtleʔbəbeʔ.
[10]
I ipek amnia.
And eat bread.
I ipek amnia.
[11]
I uja amnaʔbəbaʔ.
And we are eating meat.
I uja amnaʔbəbaʔ.
[12]
I taŋgu nʼeʔleʔbəbeʔ bar.
And we are smoking tobacco.
I taŋgu nʼeʔleʔbəbeʔ bar.
[13]
Miʔ tondə kuza amnolaʔbə, dĭn nʼi miʔnʼibeʔ šobi.
A man lives next to me, his son came to us.
Miʔ tondə kuza amnolaʔbə, dĭn nʼi miʔnʼibeʔ šobi.
[14]
Jaši̮ktə (păʔpi), i škaptə (păʔpi).
He looked in the drawer, and he looked in the cupboard (?).
Jaši̮ktə (păʔpi), i škaptə (păʔpi).
[15]
Măn (mămbiam=) mămbiam:" Ĭmbi
I said: "What to you look for? (?)"
Măn (mămbiam=) mămbiam:" Ĭmbi ((…))?"
[16]
"Măna Vanʼka велел măndərzittə".
"Van'ka told me to look."
"Măna Vanʼka велел măndərzittə".
[17]
Măn dĭm sürerluʔpiem:
I chased him away.
Măn dĭm sürerluʔpiem:
[18]
"(Măllia Mišanə), kanaʔ döʔə!"
"(…) to Misha, get out of here!"
"(Măllia Mišanə), kanaʔ döʔə!"
[19]
Dĭgəttə teinen šobi.
Then he came today.
Dĭgəttə teinen šobi.
[20]
Bura sanəzi nuga, dagaj ibi i bura băʔpi.
There was a bag with nuts, he took a knife and cut the bag.
Bura sanəzi nuga, dĭ dagaj ibi i bura băʔpi.
[21]
Sanə ibi bostə (barəʔluʔpi) sĭreʔpne.
He took the nuts and himself threw [in] sugar (?).
Sanə ibi bostə (barəʔluʔpi) sĭreʔpne.
[22]
Miʔ turagən (ne nuʔməluʔpi) (deš-) (dĭŋinaʔtə).
In our house (…).
Miʔ turagən (ne nuʔməluʔpi) (deš-) (dĭŋinaʔtə).
[23]
Tojirbi sanə.
He stole nuts(?).
Tojirbi sanə.
[24]
A bar pʼerluʔbə: sanə.
And he pointed: here are the nuts(?).
A dĭ bar pʼerluʔbə: Dö sanə.
[25]
A mămbi:
And she says:
A dĭ mămbi:
[26]
"Măn dĭm kutlim!"
"I'll kill him!"
"Măn dĭm kutlim!"
[27]
A ĭmbi ej mămbileʔ раньше
"Why didn't you say earlier?"
"A (ĭmbi) ej (mămbileʔ) раньше?"
[28]
Taldʼen măna kăštəbiʔi (m-) măn (tugan-) tugandə:
Yesterday [my] relatives invited me:
Taldʼen măna kăštəbiʔi (m-) măn (tugan-) tugandə:
[29]
"Šoʔ miʔnʼibeʔ amorzittə.
"Come to us to eat.
"Šoʔ miʔnʼibeʔ amorzittə.
[30]
Eššinʼ Ešši ti ti kulambi ušonʼiʔkə kambi
[A] child died, and (…) went (…)."
(Eššinʼ) Ešši (ti-) kulambi, (ušonʼiʔkə) kambi".
[31]
A măn mămbiam:" Šolam".
And I said: "I'll come."
A măn mămbiam:" Šolam".
[32]
(A bos-) A bospə ej kambiam.
But I didn't go.
(A bos-) A bospə ej kambiam.
[33]
(Meim) kăštəbiam, kăštəbiam, ej kambi, i (măn) ej kambiam.
I called [my] sister/daughter-in-law with me, she didn't go, and I didn't go.
(Meim) kăštəbiam, kăštəbiam, dĭ ej kambi, i (măn) ej kambiam.
[34]
Dĭn ugandə araj, a măna ara ej kereʔ.
[People drink] much vodka there, and I don't want vodka.
Dĭn ugandə araj, a măna ara ej kereʔ.
[35]
Măn не хочу dĭm bĭʔsittə.
I don't want to drink it.
Măn не хочу dĭm bĭʔsittə.
[36]
A kuroluʔpi bar, măndə: urgajam ažnə (dʼoːdunʼi) kubiam.
He was angry, he said: "I even saw my grandmother (…) (?)."
A dĭ kuroluʔpi bar, măndə: urgajam ažnə (dʼoːdunʼi) kubiam.
[37]
Tüj büzəjleʔ bar tüšəlbi šiʔnʼileʔ
Your calf has learnt [something] (?).
Tüj büzəjleʔ bar tüšəlbi šiʔnʼileʔ.
[38]
Iʔbəleʔbə, amnoʔ, iʔbəleʔbə, ej kirgarlaʔbə.
It lies down, sit, it lies down, doesn't mow (?).
Iʔbəleʔbə, amnoʔ, iʔbəleʔbə, ej kirgarlaʔbə.
[39]
Teinen ejü molaːmbi.
Today it became warm.
Teinen ejü molaːmbi.
[40]
Sĭre bar (nömrunʼiʔ) ibi.
The snow was soft(?).
Sĭre bar (nömrunʼiʔ) ibi.
[41]
Sĭre (buž-) büžü molalləj.
The snow will soon become water [= will melt].
Sĭre (buž-) büžü bü molalləj.
[42]
Dĭgəttə noʔ özerləj.
Then the grass will grow.
Dĭgəttə noʔ özerləj.
[43]
Всякий svʼetogəʔi özerləʔi.
All kinds of flowers will grow.
Всякий svʼetogəʔi özerləʔi.
[44]
Paʔi bar kuvas moləʔi.
The trees will become beautiful.
Paʔi bar kuvas moləʔi.
[45]
Zʼelʼonaʔi moləʔi bar.
They'll become green.
Zʼelʼonaʔi moləʔi bar.
[46]
Dĭgəttə ineʔi, tüžöjəʔi, ulardə kalaʔi noʔ (amzittə).
Then the horses, the cows, the sheep will go to eat grass.
Dĭgəttə ineʔi, tüžöjəʔi, ulardə kalaʔi noʔ (amzittə).
[47]
Dĭgəttə noʔ urgo özerləj.
Then the grass will grow big.
Dĭgəttə noʔ urgo özerləj.
[48]
Dĭgəttə dĭm (šapkosi-) šapkozi jaʔsittə nada.
Then [people] must cut it with scythes.
Dĭgəttə dĭm (šapkosi-) šapkozi jaʔsittə nada.
[49]
Dĭgəttə kujagən koləj, da oʔbdəsʼtə nada.
Then it will dry under the sun, and one must gather it.
Dĭgəttə kujagən koləj, da oʔbdəsʼtə nada.
[50]
Il (mĭnliaʔi) ugandə jakše.
People walk very well (?).
Il (mĭnliaʔi) ugandə jakše.
[51]
Pʼe šobi.
Summer came.
Pʼe šobi.
[52]
Ugandə (ej-) ejü.
It is very hot.
Ugandə (ej-) ejü.
[53]
Măn (dönüli mobiam) kunolzittə.
I could(?) (…) sleep.
Măn (dönüli mobiam) kunolzittə.
[54]
Dĭgəttə ertə uʔbdəbiam.
Then I stood up early.
Dĭgəttə ertə uʔbdəbiam.
[55]
A (dʼala=) dʼalam bar togonorbiam.
During the day I worked.
A (dʼala=) dʼalam bar togonorbiam.
[56]
Tüžöj surdobiam da, mĭnzərbiem, abiam, dĭgəttə dʼăbaktərbiam.
I milked the cow, I cooked, I did(?), then I spoke.
Tüžöj surdobiam da, mĭnzərbiem, abiam, dĭgəttə dʼăbaktərbiam.
[57]
Ertə oʔbdəbiam da šü nendəbiem.
I got up early and lit fire.
Ertə oʔbdəbiam da šü nendəbiem.
[58]
Măna Kazan turanə nada kanzittə măn k čaj iʔbolaʔbə bankan
I have to go to Aginskoye, I have tea lying in a jar (?).
Măna Kazan turanə nada kanzittə, (măn čaj) iʔbolaʔbə bankan.
[59]
Izittə nada, da ildə mĭzittə, măn (dĭzeŋgən) ibiem.
[I] have to take [it] and give to the people, from whom I have taken it (?).
Izittə nada, da ildə mĭzittə, măn (dĭzeŋgən) ibiem.
[60]
Măn iʔgö dʼăbaktəriam tu tüj dʼăbaktər dʼăbaktər <<wip>> laʔbəʔjə
I speak much, now [people?] speak much.
Măn iʔgö dʼăbaktəriam, (tu-) tüj (dʼăbaktər-) dʼăbaktərlaʔbəʔjə.
[61]
Ugandə tăn koloʔsəbi.
You are very smart.
Ugandə tăn koloʔsəbi.
[62]
(Koʔbdo) üge măna.
(…) always me.
(Koʔbdo) üge măna.
[63]
Măna nada dʼăbaktərzittə.
I have to speak.
Măna nada dʼăbaktərzittə.
[64]
Tüj tăn dʼăbaktəraʔ, a măn ej dʼăbaktərlam.
Now you speak, and I won't speak.
Tüj tăn dʼăbaktəraʔ, a măn ej dʼăbaktərlam.
[65]
(Măj-) Măn ej tĭmniem, ĭmbi dʼăbaktərzittə, tăn dʼăbaktəraʔ.
I don't know what to say, you speak!
(Măj-) Măn ej tĭmniem, ĭmbi dʼăbaktərzittə, tăn dʼăbaktəraʔ.
[66]
(A m-) A măn ĭmbi üge буду (dʼăbaktərzittə), (iʔbəle- iʔbola-) iʔbəlem da.
Why would I always speak(?), I'm lying down (?).
(A m-) A măn ĭmbi üge буду (dʼăbaktərzittə), (iʔbəle- iʔbola-) iʔbəlem da.
[67]
Măn turam с краю, măn ĭmbidə ej tĭmniem.
This is no concern of mine
Măn turam с краю, măn ĭmbidə ej tĭmniem.
[68]
Tenöʔ ĭmbi-nʼibudʼ.
Find out(?) something.
Tenöʔ ĭmbi-nʼibudʼ.
[69]
Šamaʔ ĭmbi-nʼibudʼ.
Lie [me about] something.
Šamaʔ ĭmbi-nʼibudʼ.
[70]
Abam (kuŋgəm) kalladʼürbi.
My father went far away.
Abam (kuŋgəm) kalladʼürbi.
[71]
A măna ugandə jakše, šindidə ej münöria, măn (balʔraʔ) alomniam.
I am very good, nobody beats [me], I (…) make noise.
A măna ugandə jakše, šindidə ej münöria, măn (balʔraʔ) alomniam.
[72]
(Ajnu) nüjleʔbəm.
I sing (…).
(Ajnu) nüjleʔbəm.
[73]
Suʔmileʔbəm bar.
I dance.
Suʔmileʔbəm bar.
[74]
A iam ej nʼilgöliem.
And I don't listen to my mother.
A iam ej nʼilgöliem.
[75]
Iam abam saʔpiaŋbi, što măn
My parents (…), that I…
Iam abam dĭ saʔpiaŋbi, što măn …
[76]
Što măn alomniam.
That I make noise.
Što măn alomniam.
[77]
Măn elem, teinen nüdʼin bar (ara bĭʔ-), (dʼabr-) nüjnə (nüjnə-) nüjnəbi.
My friend drank(?) vodka yesterday in the evening, he sang songs.
Măn elem, teinen nüdʼin bar (ara bĭʔ-), (dʼabr-) nüjnə (nüjnə-) nüjnəbi.
[78]
Dʼabərobi bar, (kudonzəbi) bar.
He fought(?), he scolded(?).
Dʼabərobi bar, (kudonzəbi) bar.
[79]
Jelʼa unnʼa amnolaʔbə, üge monoʔkolaʔbəʔjə, a üge ej kalia.
Elya lives alone, [people] often want to marry her, but she never agrees.
Jelʼa unnʼa amnolaʔbə, üge monoʔkolaʔbəʔjə, a dĭ üge ej kalia.
[80]
Šindinədə ej kalia, ни за кого не идет.
She does not marry anyone.
Šindinədə ej kalia, ни за кого не идет.
[81]
Dĭn bar iat abat ige.
She has parents.
Dĭn bar iat abat ige.
[82]
Măliaʔi:" Kanaʔ (tibinə)", a kădedə ej kalia.
They say: "Marry", and she doesn't marry anyone.
Măliaʔi:" Kanaʔ (tibinə)", a dĭ kădedə ej kalia.
[83]
Šobi măna monoʔkosʼtə ej kuvas kuz kuza măna nʼe axota kanzittə
A man, which is not handsome, came to marry me, I don't want to marry [him].
Šobi măna monoʔkosʼtə ej kuvas kuza, măna nʼe axota kanzittə.
[84]
Abam măndə Ĭmbi tăn ej ej kalal
My father says: "Why don't you go?
Abam măndə:" Ĭmbi tăn ej kalal?
[85]
(Ej) Nu (kanaʔ)", (măn nuʔməluʔpiam) dĭgəttə.
Well, don't go(?)", then I ran away(?).
(Ej) Nu iʔ (kanaʔ)", (măn nuʔməluʔpiam) dĭgəttə.
[86]
Măn (pervam) первый tibim šobi măna monoʔkosʼtə.
My first husband came to marry me.
Măn (pervam) первый tibim šobi măna monoʔkosʼtə.
[87]
Dĭʔnə (мало pʼe i măna=) amga pʼe i măna amga pʼe.
He is young and I am young, [too].
Dĭʔnə (мало pʼe i măna=) amga pʼe i măna amga pʼe.
[88]
(Măn nuʔ) Măn măndəm:" Kanaʔ abanə da ianə, monoʔkoʔ dĭzeŋ mĭləʔi?"
I say: "Go to [my] father and [my] mother, they [will] give me?"
(Măn nuʔ) Măn măndəm:" Kanaʔ abanə da ianə, monoʔkoʔ dĭzeŋ mĭləʔi?"
[89]
Dʼok, ej mĭləʔi.
No, they won't give [me].
Dʼok, ej mĭləʔi.
[90]
Dĭgəttə măna dʼăbaktərluʔpiʔi i (kam-) kambibaʔ (ine-) inetsi dĭʔnə.
Then they persuaded me, and we went to him on a horse.
Dĭgəttə măna dʼăbaktərluʔpiʔi i (kam-) kambibaʔ (ine-) inetsi dĭʔnə.
[91]
Dĭgəttə iam šobi dibər miʔnʼibeʔ.
Then my mother came there to us.
Dĭgəttə iam šobi dibər miʔnʼibeʔ.
[92]
(š-) döbər šobi noʔ jaʔsittə.
He came here to cut grass.
Dĭ (š-) döbər šobi noʔ jaʔsittə.
[93]
Dĭgəttə kambi bünə da dĭn kulambi.
Then he went to the river and died there.
Dĭgəttə kambi bünə da dĭn kulambi.
[94]
Dĭgəttə măn maːndə šobiam i ugandə tăŋ tenöbiam, sĭjbə ĭzembie.
Then I came home and very long remembered [him], my heart ached.
Dĭgəttə măn maːndə šobiam i ugandə tăŋ tenöbiam, sĭjbə ĭzembie.
[95]
Dʼorbiam, ajirbiom dĭm bar.
I cried, I felt pity for him.
Dʼorbiam, ajirbiom dĭm bar.
[96]
Dĭgəttə iam măna dʼazirbi, (pĭj) măna.
Then my mother (…).
Dĭgəttə iam măna bü dʼazirbi, (pĭj) măna.
[97]
Dĭgəttə măn davaj nüjnə (nüjzit-) nüjzittə.
They I started singing song(s).
Dĭgəttə măn davaj nüjnə (nüjzit-) nüjzittə.
[98]
Dĭgəttə măn šobiam (maʔnʼi), amnobiam.
Then I came home, I lived [there].
Dĭgəttə măn šobiam (maʔnʼi), amnobiam.
[99]
Dĭgəttə kambiam (Permʼako-) Permʼakovtə, večorkanə.
Then I went to Permyakovo, to a party.
Dĭgəttə kambiam (Permʼako-) Permʼakovtə, večorkanə.
[100]
(Ten) sʼarbibaʔ, suʔmibeʔ.
We played (…), danced.
(Ten) sʼarbibaʔ, suʔmibeʔ.

Text viewWaveform viewInterlinear Glossed Text