Utterance view

PKZ_1964_SU0211

Recording date1964
Speaker age70
Speaker sexf
Text genrepersonal narrative
Extended corpusno



showing 1 - 100 of 176 • next


[1]
Klaudia
Klavdiya Plotnikova, eighth tape.
Klaudia Plotnikova, kaheksas lint.
[2]
Măn teinen sumuranə mĭmbiem.
I went there today.
Măn teinen sumuranə mĭmbiem.
[3]
Dĭn nüke amnolaʔbə.
A woman lives there.
Dĭn nüke amnolaʔbə.
[4]
"Amaʔ, amoraʔ kăpusta!"
"Eat, eat cabbage!"
"Amaʔ, amoraʔ kăpusta!"
[5]
"Oj, ugandə namzəga.
"Oh, it's very sour!
"Oj, ugandə namzəga.
[6]
Em amaʔ".
I won't eat it."
Em amaʔ".
[7]
Dĭgəttə koʔbdo kambi tüʔsittə, men (dĭnziʔ).
Then the daughter left to shit and a dog (went) with her.
Dĭgəttə koʔbdo kambi tüʔsittə, men (dĭnziʔ).
[8]
Dĭgəttə šobi, a măn dĭʔnə dʼăbaktərliam:
She came and I say her:
Dĭgəttə dĭ šobi, a măn dĭʔnə dʼăbaktərliam:
[9]
"Tăn mĭmbiel tüʔsittə, i men tănziʔ".
"You went to shit, a dog (went) with you."
"Tăn mĭmbiel tüʔsittə, i men tănziʔ".
[10]
bar kakənarluʔpi, ugaːndə tăŋ.
She started to laugh very hard.
Dĭ bar kakənarluʔpi, ugaːndə tăŋ.
[11]
(Kĭškəʔi) bar (üzə-) üjüʔi, ĭzemneʔbəʔjə ugaːndə.
Rub [my(?)] legs, they are aching very much.
(Kĭškəʔi) bar (üzə-) üjüʔi, ĭzemneʔbəʔjə ugaːndə.
[12]
Iʔgö pʼe kalladʼürbiʔi il bar ĭmbidə ej tĭm <<wip>> neʔi
Many years went by, people do not know anything.
Iʔgö pʼe kalladʼürbiʔi, il bar ĭmbidə ej tĭmneʔi.
[13]
Dĭzen bar (i-) iʔgö inezeŋdə i tüžöjəʔi iʔgö.
They have many horses and many cows.
Dĭzen bar (i-) iʔgö inezeŋdə i tüžöjəʔi iʔgö.
[14]
I ular iʔgö, kurizəʔi iʔgö, uja (amnaʔbəʔjə) iʔgö bar.
And many sheep and many chickens, they eat a lot of meat.
I ular iʔgö, kurizəʔi iʔgö, uja (amnaʔbəʔjə) iʔgö bar.
[15]
Süt bar iʔgö.
[They] have a lot of milk.
Süt bar iʔgö.
[16]
Nuzaŋ bar amnolaʔpiʔi.
The Kamassians used to live.
Nuzaŋ bar amnolaʔpiʔi.
[17]
Kudajdə abiʔi pa paziʔ dĭgəttə pi pigəʔ abiʔi dĭgəttə sazənzəbi abiʔi
They made idols out of wood, then out of stone [= clay], then out of paper [= drew them on the paper].
Kudajdə abiʔi (pa-) paziʔ, dĭgəttə (pi-) pigəʔ abiʔi, dĭgəttə sazənzəbi abiʔi.
[18]
Bazaj kudaj abiʔi i nuldəbiʔi bar.
They made god[s] from iron and erected [them].
Bazaj kudaj abiʔi i nuldəbiʔi bar.
[19]
Dĭzeŋdə anʼi bar svečkaʔi nuldəbiʔi, nendəbiʔi.
For them they put candles, lit (them).
Dĭzeŋdə anʼi bar svečkaʔi nuldəbiʔi, nendəbiʔi.
[20]
Nuzaŋ bar mĭmbiʔi dʼijegən.
Kamassians used to wander in the forest.
Nuzaŋ bar mĭmbiʔi dʼijegən.
[21]
I dĭgəttə šišəge i ibi dak šoləʔjə döbər bar
When it becomes cold, they used to come here.
I dĭgəttə šišəge ibi dak šoləʔjə döbər bar.
[22]
Dĭn stara stoibe amnobiʔi, (dĭgəttə) kubiʔi:
They lived there in the old settlement, then (they) saw:
Dĭn stara stoibe amnobiʔi, (dĭgəttə) kubiʔi:
[23]
Dön ej kănzəlia.
The water does not freeze here.
Dön bü ej kănzəlia.
[24]
Dĭgəttə dön (nub - nulə-) (nuldlaʔbəjəʔ) bar maʔsiʔ i dön amnolaʔpiʔi.
Then they built tent[s] here and lived here.
Dĭgəttə dön (nub - nulə-) (nuldlaʔbəjəʔ) bar maʔsiʔ i dön amnolaʔpiʔi.
[25]
Dĭzeŋ bar mĭmbiʔi.
They walked.
Dĭzeŋ bar mĭmbiʔi.
[26]
(Aktʼ - aktʼ-) Aktʼit bar (tădam)
The road was narrow.
(Aktʼ - aktʼ-) Aktʼit bar (tădam) ibi.
[27]
Onʼiʔ kandəga, dăre bar, kandəgaʔi kak nabəʔi.
One is going, like this, they walked like ducks.
Onʼiʔ kandəga, dăre bar, kandəgaʔi kak nabəʔi.
[28]
Dʼijenə kambiʔi.
They went to the forest.
Dʼijenə kambiʔi.
[29]
Onʼiʔ ej kallia, a iʔgö kaləʔi.
One person doesn't go, many go.
Onʼiʔ ej kallia, a iʔgö kaləʔi.
[30]
((DMG)) Dĭzeŋ bar dʼijegəʔ
They come from the taiga.
((DMG)) Dĭzeŋ bar dʼijegəʔ šonəgaʔi.
[31]
Onʼiʔ, šide, teʔtə, nagur, sumna, muktuʔ.
One, two, four, three, five, six.
Onʼiʔ, šide, teʔtə, nagur, sumna, muktuʔ.
[32]
o
****
****
[33]
Onʼiʔ onʼiʔziʔ (k - šolə
They come one after another.
Onʼiʔ onʼiʔziʔ (k - šolə -) šonaʔbəjəʔ.
[34]
bar kănzəlaʔpi.
The water froze.
Bü bar kănzəlaʔpi.
[35]
Üjüziʔ (nuldlial=) nulal dak, dibər ej saʔməlial.
If you stand with your feet, you do not fall in there.
Üjüziʔ (nuldlial=) nulal dak, dibər ej saʔməlial.
[36]
Măn üdʼüge ibim măn iam togonorbi
I was small, my mother worked.
Măn üdʼüge ibim, măn iam togonorbi.
[37]
Kubaʔi (ai-) abi, pargaʔi šobi.
She made skins and sewed fur coats.
Kubaʔi (ai-) abi, pargaʔi šobi.
[38]
((DMG)) Jamaʔi šöʔpi, (üžü - üzər-) üžü
She sewed boots, sewed a cap and…
((DMG)) Jamaʔi šöʔpi, (üžü - üzər-) üžü (s-) šöʔpi i …
[39]
Abam bar šerbi.
My father wore [them].
Abam bar šerbi.
[40]
Tüj măn (šalbə) naga, ej tĭmnem giraːmbi.
Now my strength is no more, I do not know where it went.
Tüj măn (šalbə) naga, ej tĭmnem dĭ giraːmbi.
[41]
Ugaːndə (pim-) pimniem, bar măna sădărlaʔbə.
I am very afraid, I am trembling.
Ugaːndə (pim-) pimniem, bar măna sădărlaʔbə.
[42]
Teinen (di-) dʼijegən šaːbilaʔ, ugaːndə šišəge ibi.
Today you [=we] spent a night in the taiga, it was very cold.
Teinen (di-) dʼijegən šaːbilaʔ, ugaːndə šišəge ibi.
[43]
Da miʔ ugaːndə kănnaːmbibaʔ, bar tăŋ kănnaːmbibaʔ.
And we froze completely, we froze very much.
Da miʔ ugaːndə kănnaːmbibaʔ, bar tăŋ kănnaːmbibaʔ.
[44]
Ugaːndə šišəge, bar kănnaːmbi.
It is very cold, the water froze.
Ugaːndə šišəge, bü bar kănnaːmbi.
[45]
Măn (üjüzibə) (nul-) nubiam.
I stood with my feet.
Măn (üjüzibə) (nul-) nubiam.
[46]
ej băldəbi.
It did not break.
Dĭ ej băldəbi.
[47]
Kamən kunolzittə iʔbələl, suraraʔ:
When you go to sleep, ask:
Kamən kunolzittə iʔbələl, suraraʔ: ((DMG))
[48]
"Öʔləl măna kunolzittə dön?"
"Will you let me sleep here?"
"Öʔləl măna kunolzittə dön?"
[49]
((DMG)) Baštap dĭn nubiʔi Ilʼbinʼən
First they stood there, on the shore of (the river) Ilbin.
((DMG)) Baštap dĭn nubiʔi Ilʼbinʼən toːndə.
[50]
Dĭgəttə kubiʔi.
Then they found this river.
Dĭgəttə dö bü kubiʔi.
[51]
(Ej m-).
****
(Ej m-).
[52]
Ej kănzəlia, (d-) dĭzeŋ dön maʔi nuldəbiʔi.
Does not freeze, they built tents there.
Ej kănzəlia, (d-) dĭzeŋ dön maʔi nuldəbiʔi.
[53]
I döbər amnosʼtə šobiʔi kamen šišəge molaːmbi.
And they used to come to live here when it became cold.
I döbər amnosʼtə šobiʔi kamen šišəge molaːmbi.
[54]
Dĭzeŋ bar šobiʔi, Ilʼbinʼdə amnolaʔbəʔi.
They came, they lived on Ilbin.
Dĭzeŋ bar šobiʔi, Ilʼbinʼdə amnolaʔbəʔi.
[55]
Dĭgəttə döbər šobiʔi, kubiʔi, ej kănnia.
They came here, they found a river that does not freeze.
Dĭgəttə döbər šobiʔi, bü kubiʔi, dĭ ej kănnia.
[56]
Dön maʔzandə nuldəbiʔi.
They built their tents here.
Dön maʔzandə nuldəbiʔi.
[57]
Döbər (šo-) šonəgaʔi amnozittə, kamen šišəge molaːlləj.
They come to live here when it became cold.
Döbər (šo-) šonəgaʔi amnozittə, kamen šišəge molaːlləj.
[58]
Dĭzeŋ ej molaːmbi, dĭgəttə kandəgaʔi dʼijenə, везде.
They did not stay [here], they went to taiga, everywhere.
Dĭzeŋ ej molaːmbi, dĭgəttə kandəgaʔi dʼijenə, везде.
[59]
Bar dʼügən mĭmbiʔi.
They wandered everywhere.
Bar dʼügən mĭmbiʔi.
[60]
Dʼelamdə kambiʔi, dĭn iʔgö.
They went to Belogorye, there is much water.
Dʼelamdə kambiʔi, dĭn bü iʔgö.
[61]
Onʼiʔ kuza dön, a onʼiʔ kuza dĭn.
One person here, and one person there.
Onʼiʔ kuza dön, a onʼiʔ kuza dĭn.
[62]
Kanaʔ dibər, döbər.
Go there and here!
Kanaʔ dibər, döbər.
[63]
Dibər em kanaʔ i döbər em kanaʔ.
I will not go there and I will not go here.
Dibər em kanaʔ i döbər em kanaʔ.
[64]
Kăde dăre moləj?
How can it be?
Kăde dăre moləj?
[65]
Ej kalial, nʼim.
You won't go, my son.
Ej kalial, nʼim.
[66]
kuza ugandə jakšə (amo-) amnolaʔbə.
This person lives very well.
Dĭ kuza ugandə jakšə (amo-) amnolaʔbə.
[67]
Dĭn bar ĭmbi ige.
He has everything.
Dĭn bar ĭmbi ige.
[68]
Dʼirəgəʔi bar šobiʔi măn i šĭkəziʔ dʼăbaktərzittə
The foreigners came to speak in my language.
Dʼirəgəʔi bar šobiʔi măn šĭkəziʔ dʼăbaktərzittə.
[69]
((DMG)) Dĭzeŋ măn (š-) šĭkəm
They are learning my language.
((DMG)) Dĭzeŋ măn (š-) šĭkəm tüšəleʔbəʔjə.
[70]
Suraraʔ, a măn nörbəlem tănan.
Ask, and I will tell you.
Suraraʔ, a măn nörbəlem tănan.
[71]
Tăn ĭmbi (dĭgə) ibiel.
What did you take from there(?).
Tăn ĭmbi (dĭgə) ibiel.
[72]
Tăn ugaːndə numo (šĭ-) šĭkəl.
You have a very long tongue.
Tăn ugaːndə numo (šĭ-) šĭkəl.
[73]
A măn üdʼüge šĭkəm.
And I have a small tongue.
A măn üdʼüge šĭkəm.
[74]
Miʔ bar (šo-) šobibaʔ
We came to the road.
Miʔ bar (šo-) šobibaʔ (oktʼ-) aktʼinə.
[75]
Kuza bar šonəga miʔnʼibeʔ.
A person is coming to us.
Kuza bar šonəga miʔnʼibeʔ.
[76]
Suraraʔ aʔtʼi, gibər kandəga, a to
Ask the way, where does he go, because we…
Suraraʔ aʔtʼi, gibər dĭ kandəga, a to miʔ …
[77]
Miʔ bar ej dĭbər možet
Perhaps we went a wrong way.
Miʔ bar ej dĭbər možet kambibaʔ.
[78]
"Tăn bar ej dʼăbaktərial, a măn (dʼăbaktəriam) tănziʔ".
"You aren't speaking, I'm speaking with you."
"Tăn bar ej dʼăbaktərial, a măn (dʼăbaktəriam) tănziʔ".
[79]
"A măn ej tĭmnem.
"I don't know.
"A măn ej tĭmnem.
[80]
Măn tĭmnem a dʼăbaktərzittə ej moliam".
I know, but I can't say (it)."
Măn tĭmnem a dʼăbaktərzittə ej moliam".
[81]
"Nada tăn šĭkəl sajnʼeʔsittə i baruʔsittə".
"Your tongue should be torn out and thrown away."
"Nada tăn šĭkəl sajnʼeʔsittə i baruʔsittə".
[82]
Dĭzeŋ tüšəlbiʔi, tüj tože nuzaŋ moləʔjə.
They learned it and will also become Kamassians.
Dĭzeŋ tüšəlbiʔi, tüj tože nuzaŋ moləʔjə.
[83]
(Ugaːn-) Ugaːndə.
Very…
(Ugaːn-) Ugaːndə.
[84]
Urgo beržə bar.
A strong wind.
Urgo beržə bar.
[85]
Tăŋ bar kandəga.
It blows hard.
Tăŋ bar kandəga.
[86]
Sĭre bar kăndlaʔbə, i dʼü kăndlaʔbə, bar
The snow is freezing and the ground is freezing.
Sĭre bar kăndlaʔbə, i dʼü kăndlaʔbə, bar …
[87]
((DMG)) Sĭre i
The snow and the ground are mixed up.
((DMG)) Sĭre i dʼü, (bar m-) bar (bĭlgarluʔpi).
[88]
Tăn kudaj, kudaj, maʔtə măna, maʔtə măna.
Oh God, oh God, don't abandon me.
Tăn kudaj, kudaj, iʔ maʔtə măna, iʔ maʔtə măna.
[89]
maʔtə măna, barəʔtə măna.
Don't abandon me, don't leave me.
Iʔ maʔtə măna, iʔ barəʔtə măna.
[90]
Tăn it măna sĭjbə sagəšsəbi tăn deʔ măna sĭjbə sagəš iʔgö
Take from me the silly heart, give me a clever heart.
Tăn it măna sĭjbə sagəšsəbi, tăn deʔ măna sĭjbə sagəš iʔgö.
[91]
Tüšəldə măna maktanərzittə tănzi.
Teach me to praise you.
Tüšəldə măna maktanərzittə tănzi.
[92]
Tüšəldə măna tăn aʔtʼit aktʼi <<wip>> təm mĭnzittə
Teach me to follow your way.
Tüšəldə măna, tăn (aʔtʼit-) aktʼitəm mĭnzittə.
[93]
Tăn (aksin-) (aktʼiziʔi) kanzittə.
To follow your ways(?).
Tăn (aksin-) (aktʼiziʔi) kanzittə.
[94]
((BRK))
****
((BRK)) Погоди …
[95]
Vanʼa, kanaʔ kazak ianəl.
Vanya, go to your godmother.
Vanʼa, kanaʔ kazak ianəl.
[96]
Kăʔbde pʼeʔ (dĭʔən).
Ask her to give you scissors.
Kăʔbde pʼeʔ (dĭʔən).
[97]
Ularən kăʔbde, ularəʔi tordə (bod-) băʔsittə miʔnʼibeʔ kereʔ.
Shears for sheep, we have to cut their fleece.
Ularən kăʔbde, ularəʔi tordə (bod-) băʔsittə miʔnʼibeʔ kereʔ.
[98]
Jakše pʼet.
Ask well.
Jakše pʼet.
[99]
Măn taldʼen pʼeštə (še- səbia- š- šabiam-) sʼabiam.
Yesterday I climbed on the stove.
Măn taldʼen pʼeštə (še- səbia- š- šabiam-) sʼabiam.
[100]
Ej amzittə.
Not to eat (?).
Ej amzittə.

Text viewWaveform viewInterlinear Glossed Text