Text view

c00ANyouth3

Recording date2000-09-26
Speaker age60/65
Speaker sexm/m
Text genreconversation
Extended corpusyes


Javascript seems to be turned off, or there was a communication error. Turn on Javascript for more display options.

A boed'e k'em. Maar nd'ennoe me / maar a maar s'wa / toe ndoe maar sh'im / ndoe maar kûût lat a? A'a. A bi goemaar / moegwen tokla / goet'ong k'wal goe nd'ennoehoe. K'ul nd'ennoehoe. Mh. Shita nd'ennoehoe. Dibit / a bi goed'e / a bi goep'en gu-- / p'en gurum / b'ûet ni / n- / nd'ûûn wakaam goed'emen. Doe goe sool ngoe. D'ong ko a maar. A gurum d'ip maar de-goe / uh / goe s-- / uh goe s'a ba. Mh. Goebi goepe goe gama / goe a goe nyet k'- / uh / goe shin karatu goe goe lat. Goe wa doe goe lang. Goe kat la sool =hok tyoklok. Goe mûaan goe-goe / kat la ndoe pe nni. Goe kat la-- / ko d'a t'eng / ko la goe / wus t'eng nd'asoenoe ba k'em. Mh. Kat la s'et / goe / goe d'ûaan. Goe lang la maar tokla le. Mh. Bi goet'ong kat goe =hok / goe k'ak / uh / goe gep ni. Goe mang goe mûaan goe loet'uk nni. Ko goe p'ûan ni poenoe de t'ong mûaan goe-goe s'eet. P'en tyoklok goe loe. Mh. La boet'ong k'wal goe yi de-goe s'wa haam / mang tyoklok goe s'wa haam nni. Mh. Goek'em goe kut nd'e b'ak mpe nnoe / goe yi 'mh / goe yi / p'as / gurum a kwaram p'as. Mh. Goe luun zak / gurum dole / goe t'ong / uh / goeb'ang / uh / goeb'ang / uh / s-- / uh / luun. Goe luun =hok / goe pe goet'ong t'el goe lelele / t'ong goe d'u =hok / goe-- / lokashi =hok goe rees. P'uur. Goe rees p'uur / goe lang yi. Mh. Man me / ndoe gurum t'ong na mmuk ko kwa? A mmoe shin wa nni? A mmoe shin ni toe? A mmoe shin ni toe? Ndoe bi shin goe toe ba / amma goe le goe t'ong shin boezung / goepe goe mang goe le t'ong goe shinhoe. A ni. De / sa goe toe / uh / goe rees yi. Mh. D'ong nk'ong goepe la goe rees yi / nluun / lalle / la lap bi goekat goe tyoklok nd'ennoehoe / mang ni tyoklok / goe gep / la ndoe bi nni goe taan / uh / wando goe nni. Mh. Gep la ndoe bi nni goe taan riga nk'yak goe nni. Mh. Ko / goe na / mang hula goe k'oon. La goe p'et goe s'eet sabulu tyoklok goe vûang nni. Mh. Goe p'et goe lang goe k'wal yin 'a / yi goennoe ba lang mmuk a nd'ang / poend'ennoe? Ba ba t'ong pûe. Ba t'ong poend'ennoe ba / a nye ndoe bi ba / a la bi goed'e goe t'ong shin yi nd'ennoe. To / d'emde moenye men / d'e d'i mmûep / bi goet'ong p'ûat d'i mb'itlung a mûes. Mh. Goet'ong yool muk mb'itlung pyu / lang a sek pûe mûes / s'wa b'ak / mûaan goe-goe lap maho b'ak / mûaan goe lap maho b'ak. Mh. P'ûûs maar =hok wa ru. Yool / pe goe / d'in d'ong man / maar =hok a mb'itlung / poevel. T'ong d'em s'eet s'ar k'a vel wa ru. De mang k'yang yi b'ûet goe t'yak muk. To / t'ong wa goe ru nzam nd'ennoehoe. T'ong goe shin a mmoe / goe p'ûûs? Tap mûes. Mûes / okay / ya ni. Nde ma mûaan goe t'a t'o d'i mpe =hok ngoede t'eng. Saam muut. Saam bi muk. To / t'ong saam muut nd'ennoe / ni yool d'i mpe hok. Goe na / kat ndoe bi a? Kwai. Maar =hok / boeshin ba. Mh. T'ong d'a ba goe kat s'et / goepe ni nyet =hok / t'ong d'a ba goe kat a s'et hok. T'ong ba kat s'et / dole. To / nyegoesek / a / a / a nye goed'emen / t'ong moe yûûl moe nd'yam. T'ong moe kut kut ma zak ndoe moemaar. Mh. Bi goeman ni dok poeb'it / maar nd'ennoe / gurum dok la maar t'ong moesek muk ba. Mh. Maar mûes d'e d'i. Mh. T'ong gu t'el k'ek gwen / dip gwen. Mh. Dok moe goe / bi goeyong s'em muk a lebu. Mh. Kangak d'e d'i / mûep t'ong b'ûat d'i. Mh. De goe maam moemaar. Moemaar d'yam nzam / goennoe goe sh'aan muk / goennoe goe sh'aan muk / mûep kwo maar poe gwen. Ko-wuroe / d'e t'ong kalak yi de de-goe p'et nkang goenye muk. Goe ngoe t'ong p'et / p'et doe het / k'a / sh'aan / gar nyil / eep. Yin hongwen o. Yin ji / uh / ji hongwen. Mh. To / t'oornung t'ong ya goe zak. D'a goed'aar / t'ong d'a goe shin mûep poenoe. To / maar nd'ennoe / gu t'el nk'ek nk'wak gwen / gu buk gu maar / gu war goe shini. Mh. Gu gama. Mh. Nd'ûûn / uh / d'a goed'aar / d'a a mmuk ndoe gurum. Gu yûûl nk'wak gwen ko kuma / to / goe na o? Gu maar / la gu maar ni nd'ennoe sek / d'oot / de gu kat yi. Mh. To / la p'et goe-goe d'yem nzam / bi goe moesak / k'waktak / goe d'yem goe / goe maar yi. Ko mb'it maar maar / goe nung goe / kong? Mh. Nung goe tyoklok kûût. To / k'ek t'el. A ni toe. D'e mmaar. D'e goebi goelong. La gu nyak goe t'el k'ek gwen / t'ong gu kat ba. Nyegoesek / gurum goepe ni t'ong / moesek muk / t'ong k'wal hai / t'ong p'et mûaan goennoe ba / t'ong p'et mûaan / to / goe na / a bi goesa toe. Ni t'ong p'et lang / gurum d'a t'ong goe-- / goeb'ool. D'emde gurum k'em goe boezung / goepe t'ong p'et bi muk goe d'yem d'i mpe =hok / d'yem har goe-goe wa nkensûûn / t'ong maar ni. La bi goekat muk tyoklok / ni b'oot goe d'ûe ni. Mh. Moegurum men dok a gurum moedok poeb'it / mûep la maar maar =hok / mûep leng / mûep war d'em poe moegurum / d'emde gurum =hok / mûep s'oe. Amma de mûep s'oe goe kat ndoe bi ba. Mh. Nyegoesek dai / hen rang goepe ko la moe yok moe rwo nlu / t'ong moe yong moegurum men / moe / moe d'war / moe kut ndoe mûep / t'el k'ek gwen. Buk gu maar / iri maar goe dok la maar gwenhoe. La gu t'el k'ek suk b'ak mpe nnoe / men goe kuma / le muk / war ni. La goed'aar la gu mûen nzam / goennoe. La gu t'el goe sek / dole gwen / t'ong gu kat bi goepe t'ong goe s'oe goe poe gwen. La bi t'ong p'et kuma t'ong gu kat bi goek'oereng dai. Mh. Gurum la t'ong goe k'oereng / mûep yi / k'oereng maar / maar nyan ba / dole maar / maar d'e d'i. T'ong goe maar b'ak / mpe goe mang maar (???) / de d'a goe shin yi. Yes. A poenoe mana. Hen d'e mmaar / hen t'ong ma / hen t'ong rang a goe poenoe / nyepe goebi / dam yil b'ak mpe nnoe / men gurum moeshin shit. D'a goe yool goe wa nlu / goe k'wal k'wal ndoe moegurum goe. Bi goepe weel hen goeme kûût lat / d'a goe yong mûep de k'wal k'wal / mûep yin / maar muk d'e mmuk nnang? T'ong t'ong k'wal k'wal yi ndoe men / de moe yûûl mûen / moe mûen maar maar de ba yi wa ya mmuk nJos / t'ong shin shit muk yi. A'a / hen d'e nshin shit t'ong kat a sool / bi goesa toe / hen t'ong yi nJos / hen d'a ya wa nlu / hen goe maar ba. Amma / b'it goepe hen d'a wa ru nd'asoenoe / nlu nd'asoenoe / hen t'ong k'wal hen yi hen zem maar. Hen t'ong shin a iri muk ba. Hen t'ong yong gwen. To / sool nd'e / haam nd'e / moe mûen nzam / moe mûen nzam nnoe. Moe mûen moe goe maar maar d'i. B'it d'a lin / hen yong d'emde gurum zak-yit / buk moe ya d'i. Hen kwo d'emde gurum goe sool ma. Buk moe ya d'i / moe maar maar yi. Sool nzam nnoe =hok / moe t'el war ni nd'ûûn gwen. Moe t'el k'ek men. To. A ni sool =hok toe. T'ong / nd'a-- / nd'asoenoe / t'ong gu na / hen t'ong yool. Uh / boe= / gwamnati p'ûat goe ndoe bi / na nd'e d'i / la gu zem / t'ong gu kat sool / k'aat / nd'ûûn bank. De gu mûen yi / gu maar maar nni. Uh / d'a gu kat / bi goet'ong kat gwen / gu k'wat. B'ûan gu k'wat. Gu nyet d'emde. B'ûan gu k'wat / gu nyet d'emde / har / t'ong gu gu kat ndoe bi. La gu t'el k'ek suk gwen paat / gwen s'ar / t'ong gu kat sool fe gwamnati / t'ong gu maar maar nni. Uh / gwamnat-- / d'a gu maar maar nd'ennoe / kuma / gwamnati / goe lap sool dwen / le. B'it goepe la goe goe ba goe ya d'i d'e nd'e / d'a goe k'wat lat / d'a goe ba goe ya d'i d'e nd'e / mûep t'ong poe goe. T'ong goe ba ma de bi mmoe zak-yit? Goe riga d'emt'ei goe kat sool d'emt'ei b'ak sek maar goend'ennoe. D'emde gurum mûep lap ni t'ong s'wa mûes (???). A boelat ni toe. Ba lap sharap nni. Haar lwa nni. Mûep shin a poenoe ba a? D'a goe lap sool =hok / t'ong goe d'u pûanang. D'a goe t'ong mûep b'as lele / t'ong goe shin maar goe ni / b'as lele / t'ong goe shin maar goe ni. T'ong goe na maar t'ong / nd'asoenoe maar t'ong yen. T'ong yool. T'ong goebuur. Amma / goe nt'ong bi goe / goe yi / t'ong goe lap sool =hok / ba goe shin ndoe bi nni / ko goe nyang ma goe lap sool =hok / goe lang bi goe goe yir yi. D'a goe nd'e le / goe lang nJos / d'a goe nd'e le goe lang nAbuja / d'a goe nd'e le goe lang nKaduna / d'e le goe lang goe mûaan de-goe ntal moegurum goe. Zam na nt'o d'i ni d'e t'ong dam yi. Goed'ong muk d'e a nnang?
Interlinear Glossed TextUtterance view